plötsligt händer det. ett olåst nätvärk dyker upp i airportmenyn, och efter att lite halventusiastiskt ha klickat på det, skeptisk som man är, märker man till sin stora förvåning att det faktiskt fungerar. synd bara att jag gör upptäckten just dagen innan jag måste lämna den här otrevliga lägenheten – alldeles för långt västerut i berlin, där husen ser ut att vara ihopmonterade schabloner från ikea, och vägarna är fulla av alla möjliga sorters prostituerade (min favorit är den 60-something gotkvinnan med tuppkam och platforms, mm.. nästa löning kanske) där jag spenderat den senaste månaden. tur att det finns soffor hos vänner i trevligare områden, fast man vet att det är ett dåligt tecken när deras rumskompisar börjar fråga om man är hemlös. vilket jag förvisso till stor del också varit, från och till. det är inte så illa, det största problemet är faktiskt packningen – vet inte hur många gånger jag förbannat min beständiga oförmåga att packa praktiskt sedan jag kom till tyskland. kläder, prylar och böcker trängs med onödig gammal kosmetika som pajar och kladdar ner när jag bittert släpar mitt fördömda resgods upp och ner för trappor, gator och perronger. svettig och argsint, försmäktandes under min egna, massiva materialism, slav under mina egna faciliteter. Förra veckan var jag i amsterdam och plåtade, måste åka dit igen nån gång. ja coffeeshops alltså, vilken grej. sen kom jag hit igen, och helgen var den bästa på mycket länge, supersolig och full av hippiefasoner i form av barfotadans i lera, konfetti och såpbubblor! stämningen var så fantastisk att man aldrig ville gå hem, och det gjorde man knappt heller. imorgon sticker jag återigen till hamburg (varit där väldigt frekvent på sistone) för att sedan hoppa på flyget till – wait for it – NYC! spännande spännande, stannar i en månad ungefär. alla sorters tips är varmt välkomna, även om jag tyvärr åker dit i businezz-sammanhang huvudsakligen ska det nog gå att finna lite tid till annat också.

det ser ju fortfarande rätt mörkt ut på tid för att blogga-fronten, men en diffus tanke börjar ta form känner jag, o den går ut på att kanske starta upp en lite mer “textinriktad” blogg. jag orkar inte riktigt hetsa med kameran, iphone-snapshots från min vardag ploppar ju som bekant upp då och då på min insta, däremot saknar jag att skriva. när jag har en lite mer rutinerad vardag kommer nog bloggen köra igång lite mer som vanligt igen dock.
oh well. vi får se.