jag postar ju inte bilder av mat särskilt ofta – till en viss del eftersom jag antar att ingen är vidare intresserad utav mina val av specerier, men antagligen även för att jag fullkomligt älskar alla sorters geggiga anrättningar vilket ju sällan gör sig särskilt bra på bild, hehe. men jag får rätt ofta frågor om mina kostvanor etc så jag tänkte göra ett undantag och slänga in ett litet lunchtips! jag är semi-vegetarian sedan snart tio år (semi eftersom det händer att jag äter fisk) och då blir det ju en hel del veggies. en av mina stora favoriter är aubergine, om det nu är en veggie, kanske är en frukt? anyhows – när man skivar och steker den i olivolja, strör lite ost över, och givetvis, förtär tillsammans med något gooey – typ hummus och yogurt som ovan – förvandlas denna violetta klump till en liten bit utav himlen. testa!
jag har förövrigt styrt kosan till madrid nu! varit här i snart två veckor redan men med undantag för ett fåtal plåtningar (bl.a den ovan från vogue.es, rätt häftish va) har jag tyvärr spenderat mestadelen av tiden genom att smula ner sängen med chokladkex medan jag kollar på gamla film noir-rullar på datorn och bygger berg av snorpapper. jag har nämligen dragit på mig något störigt virus som vägrar ge sig, gång på gång får jag hostpsykoser så intensiva att jag knappt kan andas och det har hållt på i flera veckor nu! så djävulskt plågsamt alltså, hujedamig. Anna, min rumskamrat, idol och numera mycket nära vän, spontanbokade en biljett och kom förbi för att turista lite samt göra mig sällskap i smulsängen ett par dagar, något jag blev så glad över att jag bestämde mig för att dela med mig utav min härliga åkomma, så nu har även hon motorsågsmassaker i halsen var femte minut, hurra! allt som är mitt är ditt stumpan, det vet du ju, eller hur? saknar dig redan ska du veta.
oj va jag babblar, ni får ursäkta men man blir ju allt litet sällskaplig när man klunkat i sig en halv flaska hostmedicin, tihi. hoppas ni hänger kvar ändå. nu ska jag återgå till att bese vackra kvinnor mörda sina otrogna män i gråskala! adios

tänk om man skulle försöka hålla bloggen levade i mer än en vecka någon gång, eller typ posta bilder i kronologisk ordning.. vad tråkigt det vore, visst? mycket roligare med kaos och oreda. och så gillar jag ju förstås att vara lite mystisk och oförutsägbar med mina uppningar, det är halva tjusningen ju, håller ni inte med? här är iaf lite fler bilder från salt lake city.




